---

Stort och smått om Fabian von Fersen och hans samtid

Tankar i Nobeltider
På Nobeldagen funderar vi kanske över hur maten som serveras på Nobel-banketten smakar, vems klänning som ska bli en snackis, eller vad vi själva skulle gjort om vi fått ett nobelpris. Eller försöker vi kanske förstå vidden av nobelpristagarnas gärningar, verk och upptäckter? Kommer de att förändra världen? En del gör ju faktiskt det.

Dynamiten, som Alfred Nobel själv uppfann 1867, tillkom för att stabilisera
det stötkänsliga nitroglycerinet som den italienske kemisten Ascanio Sobrero upptäckt tjugo år tidigare. Dynamiten blev visserligen epokgörande för arbete med bergsprängningar, men också en kraftfull ersättare för krut i krig.
Svartkrut vet vi tillverkades av munkar i Kina redan på 800-talet. Då för att skrämma bort andar, därefter har det huvudsakligen använts till eldvapen.

Hans Grefft var en man som använde krut till något som kom att kallas "Helvetesmaskin". Jag tog med denna händelse i första boken om Fabian von Fersen eftersom Fabians kusin Carl Gustaf Wrangel har en av huvudrollerna i berättelsen.

Det var i maj 1645 när den svenska flottan låg i hamn i Wismar. Några av de svenska sjömännen roade sig på ett värdshus när de fick
syn på en man som de tidigare sett i Lübeck. Då hade han varit i den danske kungens, alltså fiendens, tjänst. Carl Gustaf Wrangel lät
gripa mannen, som sa att han hette Hans Grefft och var osthandlare. Hans koffertar konfiskerades. Man hittade inte minsta smula ost
i dem men väl krut, svavel, hö och beck samt två detonationsurverk.

Hans Grefft utsattes för "pinligt" förhör, det vill säga tortyr, och då erkände han att allt var tänkt att placeras på två av den svenska flottans skepp för att spränga hela flottan i luften. Uren skulle ställas på elva timmar så att Grefft skulle vara långt borta när allt exploderade. Flera borgare från Lübeck var inblandade i attentatsplanerna och agerade i den tysk-romerske kejsarens namn. En av måltavlorna var Carl-Gustaf Wrangel själv. Sjömännens upptäckt och Wrangels ingripande omintetgjorde planerna på att spränga och bränna den svenska flottan. Däremot brändes Hans Grefft på bål i oktober 1645.

Ett av de två detonationsurverken tog Wrangel med sig hem och det finns kvar på Skoklosters slott än idag, läs gärna mer om Helvetesmaskinen på deras hemsida. På Nobelprisstiftelsens hemsida finns utförlig information om Alfred Nobel och Nobelpriset.

Källor:
http://skoklostersslott.se/sv/detonationsurverk
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/dynamit
https://www.saob.se/artikel/?show=krut&unik=K_2877-0138.DywZ&pz=3
https://www.nobelprize.org/
Foto: Jens Mohr, Skoklosters slott/SHM

 

 

Dorotea Wrangel, född 1590 - osäkert vilket år hon dör, det finns olika uppgifter.
Fabians mor. Fyra år äldre än sin man, Reinhold Fersen. Hon är 35 år när hon nedkommer med Fabians storebror Hans. Året därefter, 1626, föds Fabian. Sedan dröjer det fjorton år innan systern Elisabeth föds, då är Dorotea 50 år.
Dorotea blir änka 1649 när Reinhold plötsligt dör, kanske av trolldom…

 

 

Foto: Illustration ur ”Geschichte des Geschlechts v. Versen und v. Fersen”, okänd konstnär.

 

 

Beata De la Gardie, gift med fältmarskalk Lennart Torstensson, tillhör de kvinnor som inte är så lätt att hitta information om. Hon levde 1612-1680, beskrivs som driftig, kraftfull och med sinne för ekonomi. Hon följde sin man ut i krig och hon administrerade familjens gods i Sverige, Finland och Estland. Och hon födde, tog hand om och förlorade barn. Hon måste också ha ägnat mycket tid till att ta hand om sin man som tidvis hade så svåra reumatiska besvär att han inte kunde resa sig.

 

 

 

 

Foto: Skokloster slott. Okänd konstnär (beskuret).

 

I "Mannen ur skuggan" träffar vi i december 1643 pfalzgrevinnan Eleonora Catharina (1626-1692) vid drottning Kristinas soaré. Sommaren samma år hade Eleonora Catharina ingått förlovning med sin "Fritz", lantgreven Friedrich av Hessen-Eschwege. Deras giftermål sköts upp länge men hösten 1646 hölls äntligen bröllopet. Ett par månader senare bekände Eleonora Catharina för sin nyblivne make att hon fram till sex veckor före bröllopet haft en kärleksaffär med en vid det svenska hovet anställd fransk musikant vid namn Bechon. Graviditeten var långt gången så det var ett tydligt faktum. Fritz förlät henne. Han informerade visserligen sin svåger Karl Gustav, men bad honom hålla saken hemlig. Kärleken Bechon skickade i februari 1647 ett långt brev med en komposition till Eleonora Catharina – som lämnade över brevet till sin bror. Brevet lär fortfarande finnas kvar i arkiven. Visst skulle man vilja läsa det?

 

Foto: Wikipedia. Okänd konstnär.

 

 

2023-02-07

Idag är det 397 år sedan Fabian von Fersen föddes!
Födelsedagar har vi firat sedan antiken och i Bibeln kan vi (i bakgrunden av Johannes döpares avrättning) läsa om kung Herodes födelsedagsfirande, med gästabud och dans. Men så kom den romersk-katolska läran om att vi föds med arvsynden och vi slutade fira våra födelsedagar. När Fabian von Fersen föddes firades allmänt istället dopdagen. Födelsedagen var ändå viktig att hålla koll på – man måste ju kunna ställa ett horoskop och tolka tarotkorten!
Boklarssons firar Fabian genom att fundera över hans födelsedag, hans stjärntecken Vattumannen/Aquarius, och det motsvarande tarotkortet Stjärnan.
Tårta? Ja, självklart firar vi med tårta också!
Fabian är enligt astrologin född i Vattumannens tecken (Aquarius), precis som alla andra som är födda mellan den 20 januari och 18 februari.

Foto: okänd konstnär, 1440-1450. Book of Hours, the Fastolf Master, Bodleian Library, Oxford

 

 

Vad önskar sig en gammal krigare som Fabian von Fersen på sin 397:e födelsedag? Fred? Kärlek? Lite musik?
Vad sägs om fredshymnen ”Aquarius” ur musikalen ”Hair” från 1979...?

”When the moon is in the Seventh House
And Jupiter aligns with Mars
Then peace will guide the planets
And love will steer the stars”

https://www.youtube.com/watch?v=Cb8luHdpR84

... han hade nog blivit lite förvånad.

/På bilden har NASAs teleskop fångat Helix-nebulosan i Vattumannen/Aquarius. Stjärnbilden stiger på våra breddgrader upp på natthimlen under hösten.
I nebulosans mitt finns en döende stjärna, ungefär så stor som Jorden,
650 ljusår bort. Foto: NASA./

 

 

2023-01-08

Jo, det är Fabian von Fersen, huvudpersonen i "Mannen ur skuggan" som gett namn åt Fersens väg i Malmö.

Så här står det på Malmö Stads hemsida:

"Fersens väg lades ut åren 1887-89, då under namnet Villagatan medan man planerade för en omkringliggande villabebyggelse. Men planerna ändrades, likaså gatans namn. Från och med 1904 heter den Fersens väg efter Fabian von Fersen som på 1600-talet var generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge. Denna inte särskilt långa allégata sträcker sig från Regementsgatan till Rönneholmsvägen och mynnar i piazzan framför teatern.

Sin första storhetstid upplevde Fersens väg sommaren 1914 då paradgatan ledde upp till entrén till den stora Baltiska utställningen. Besökarna kunde komma med elspårvagn från Centralstationen, via Norra Vallgatan, Slottsgatan och Fersens väg till en hållplats alldeles framför entrén. Ville man stanna över natten låg det nybyggda Grand Hotel Fersen på bekvämt gångavstånd. Hotellet — modernt och välutrustat — var ritat av arkitekterna Ewe & Melin. Efter utställningen byggdes huset om till bostäder."

Boklarssons tog en liten promenad längs vägen...

S:t Petri skola har adressen Fersens väg 1. Läroverket började byggas 1904, samtidigt som vägen fick sitt namn.

Erik Dahlbergh var född 1625 och Fabian von Fersen 1626. Båda deltog i de danska krigen och tåget över Bält. Dahlbergh blev kommendant i Malmö 1669. Helmfeltsgatan har fått sitt namn efter Simon Grundel-Helmfelt, som liksom Fabian von Fersen var med i slaget vid Jankov 1645. Grundel-Helmfelt dog i slaget vid Landskrona 1677.

På Fersens väg 9 håller bland annat Hyresgästföreningen till idag. Huset byggdes i början av 1900-talet för SSA, Sockerbolaget.

Vid Fersens bro börjar Fersens väg. Bron är en av de 20-talet broar som korsar Malmö kanal och förbinder stadens äldsta delar med de yttre delarna. Fersens bro är byggd i samband med Baltiska utställningen 1914.

Malmö Stadsbibliotek ligger i korsningen Fersens väg/Regementsgatan, men har adress Kung Oscars väg. I den röda tegelbyggnaden fanns från början Malmö museum.