Anderslöv flyttar österut
En av mina dahlior ser bedrövlig ut. Liten och kraftlös, medan syskonplantorna runtom blommar färggrant. Kan det vara en elak snigel som ätit på knölarna? Jag gräver runt den lilla plantan. Klonk! Spaden träffar något stort och hårt. Det är tyvärr ingen gammal skattkista jag stöter på, bara cement. Nu kommer jag ihåg! Det var här ingången till vårt hus låg någon gång i början på 1900-talet. Ett flygfoto från 50-talet visar den murade trappan och en infart med rundkörsel, för att häst och vagn skulle kunna köra in och ut, utan att sela om. Motorfordon var fortfarande ingen självklarhet. På fotot syns även grannens hus som då innehöll frysen som alla i byn hade andel och förvarade sina matvaror i. Fotot visar mitt hus, mitt hem, men en annan tid och ett annat sätt att leva.
Utan spår glömmer vi snabbt hur det såg ut för några år sedan, hur det var att leva här. På Trelleborgs museum finns en fin utställning som tar oss tillbaka ända till stenåldern. Det finns också eldsjälar, grupper och föreningar runt om i bygden som engagerar sig i vår lokalhistoria. På ideell basis gör de sitt bästa för att bevara miljöer, tillvarata föremål, foton och dokument och själva dokumentera miljö och människor. Dessutom vill de förmedla sin kunskap till oss och kommande generationer. Trots deras insatser får många av dem kämpa för sin verksamhet. För Kulturgruppen Anderslöv är orosmolnet just nu att kommunen sålt lokalen som inrymmer deras museum och deras lokalhistoriska samlingars framtid är oviss.
Jag lyfter blicken från min dahlia och får syn på en spricka i väggputsen. Dags att ge vårt gamla hus mer kärlek och omvårdnad så att det kan stå kvar i minst hundra år till.
Det finns tider då trenden är att urskillningslöst riva allt gammalt och bara bygga nytt, men det brukar lämna efter sig stora ärr, inte bara i boendemiljön utan även i människorna. En fin balans mellan gammalt och nytt ser det ut att bli på Thysellsområdet i Anderslöv. Där möbelvaruhuset tidigare låg står nu ett Familjens Hus. Det gamla kontorshuset har sparats och fått nytt liv genom att färg och form tagits upp i detaljer på den nya byggnaden. Och i de gamla lagerlokalerna är det full fart på padelbanorna. På andra sidan Landsvägen gapar det fortfarande tomt efter det som rivits. Ett styng av vemod går igenom mig innan jag åter kan blicka in i framtiden och se fram emot bostäderna som snart kommer att byggas här, i det som jag förmodar kommer att bli byns nya centrum.
Det är inte första gången Anderslövs centrum förflyttas österut. När Karl XI var i Anderslöv 1676 låg bykärnan väster om kyrkan. Det nuvarande gästgiveriet byggdes 1812 på en tomt som då låg utanför byns östra gräns och när Anderslöv växte på 1880-talet fortsatte utbyggnaden österut. Familjens Hus, som kommer att bli klart under 2021, fortsätter den trenden.
Jag hittar en ny plats i min trädgård där jag kan gräva ner min dahlia. Klonk! Undrar vad spaden nu stötte på: mer cement, en trädrot, eller kanske äntligen en skattkista?
© Stina Larsson, publicerad i Skånska Dagbladet 2021-07-18